tisdag 4 mars 2014

Tillbaka till ruta 1

Mötet med Anders och Bassen gav mig en ganska klar bild av hur Kristinehamns nöjesliv såg ut på 70-talet. För den som visionerade och drömde om ett coolt ställe med globala influenser var stan i princip jungfrulig mark. -"18 år, inga träskor"var kravet för att få komma in på stans dåtida etablissemang. Eller som Bassen muntert mindes. -"Där man inte slogs eller spydde på dansgolvet betraktades som ett snobbställe". Det blev Torsten Palm, Kristinehamns F1-förare som med sina bredare vyer, öppnade portarna för Club Zebra årsskiftet 70-71. Ett litet casinobord, discokula och en bardisk. Stadens bästa DJs (Anders och Bassen) enrollerades från sunkhaket Ambrosius på Gamla Kyrkogatan och så var det igång. Hockeystjärnan Uffe Sterner klippte bandet.

Jag hade kunnat sitta hela kvällen med Anders och Bo men det var punken och 80-talet som stod högst på min agenda. Det var hög tid att sondera terrängen och leta rätt på mina punkbekanta från gymnasietiden. Förvånansvärt många fanns kvar i Kristinehamn och det var oerhört kul att återses och snacka gamla minnen. Samtalen kretsade kring det man var mest upptagen av i tonåren. Sex, drugs and rock n´roll. Eller iaf det man önskade få vara med om.
Göran Wallinder hade inte åldern inne 1977 när Pistols var i stan. Hans favoriter? Status Quo.
Någon vecka senare besökte jag återigen hemstaden då musikföreningen Vibrato arrangerade en punkgala på Stadshotellet. Ett av banden som skulle spela var Kuddkrig. En av många konstellationer där punkikonen Göran Wallinder ingår. Han var Bäckhammars första punkare och är fortfarande en färgstark personlighet. Han brukade reta gallfeber på stadens alla raggare med sitt färgade hår och sin hemstickade rosa tröja. Nu hade Kuddkrig alltså återförenats i en replokal ute vid Mariebergsområdet för att få ihop låtarna till spelningen på Statt. I en paus så passade jag på att ställa honom frågan. -"Har du nån teori om varför det var så många punkare i Kristinehamn?". Titta på videon och se vad han svarade.



Tillbaka på ruta ett således...Ständigt dessa Anders och Bassen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar