Avrundning i 3D

Föreställ er detta. En åskådare besöker en kubistisk utställning(dåtidens försök att måla i 3D) med Picasso för ganska exakt 100 år sedan. Han kliar sig i huvet och går upprört fram till den numera legendariske konstnären: -"Det där liknar ju inte en människa!", hojtar han upprört. Picasso tar med upphöjt lugn till sig av mannens kritik och ber i sin tur att få se ett foto av hans fru. När han tittat en stund, vänt och vridit på den lilla pappersbiten, svarar han: -"Hon är väldigt vacker men oh-la-la så platt hon är!" Han hade faktiskt en poäng där den gode Pablo. Om han anat vad man kunnat göra idag så hade det nog inte varit en staty som stått i skärgården utan något ännu coolare!

Pablo i sin glans dagar. Foto:Arkiv

Jag lever här och nu och vurmar för teknik som kan förverkliga drömmar. En dröm i Zebra-filmsprojektet har varit att skapa 3D-miljöer utav alla platta stillbilder. Till min hjälp har jag haft animatören och effektmakaren, Jonas Gramming. Genom att skapa separata lager av detaljer i bilden kan man sedan sätta ihop dem i ett 3D-behandlingsprogram. Skapa rörelse och göra kameraåkningar. Ett enkelt foto förvandlas till en helt egen värld. Det tar tid och är ett pet-göra men när man ser resultatet så blir man mycket nöjd. Lägger man på lite miljöljud så förhöjs effekten ännu ett snäpp.

2D orginalbild. Foto: Arkiv, NWT

 

..och så här kan det se ut när Jonas Gramming vart i farten.

Fotograferna var inte många på den här tiden. Antingen var man professionell fotograf eller så var det nån som hade en plastig pocket med dito plastig lins. Flest tjejer vill jag minnas. Lägg därtill att Zebra hade stenhårda restriktioner på just fotografering under hela 70-talet. Det var ett grepp som gillades av framförallt artisterna som kunde slappna av och njuta av besöket. Dricka bira i godan ro och kurtisera flickor utan att riskera paparazzis. Just Sex Pistols-konserten blev i alla fall väldokumenterad. Det gick liksom inte att förhindra. Kristinehamns egen kommunstyrelseordförande, Bjarne Olsson, avbröt sin tågluff bara för att hinna hem till konserten! Bjarne tog även stillbilder den kvällen. Låt oss dock skylla på dålig optik i det fallet :).

Väl värt att avbryta en tågluff för! Sex Pistols 1977 på Zebra. Foto: Bjarne Olsson

Bjarne Olsson var där. Foto: Bengt Löfgren

VF-s utsände fotograf på Sex Pistols-konserten var den smått legendariske Nisse Almgren. En liten tunnhårig herre med hälta (barnpolio) och en ljusmätare ständigt hängandes om halsen tillsammans med sin Leica. Nisse var smålänning och anledningen till att jag skriver det är att när jag bad VF om negativen från konserten så kom det endast fyra (!) bildrutor. Det var allt. Från en Sex Pistols-konsert!! Chefredaktör Franke förklarade att den veckan varit en mycket musikspäckad historia. Nisse hade att göra. Uriah Heep på måndagen, Sex Pistols på tisdagen och så förstås...Sven-Ingvars på fredagen. Detta hade givetvis genererat tusentals exponeringar med dagens minneskort och snabba kameror.

Nisse Almgren med Leica och sin ljusmätare. Foto: VF arkiv

Nisse behövde bara en 24-bilders film eller dito 36-bilders (alternativen som fanns då) för att fånga alla tre konserterna. Respekt! Han plåtade även de klassiska Jimi Hendrix bilderna när hans trio spelade i Mariebergsskogen 1968. Helt oblygt gick han upp på scenen när gitarr-legenden ålade runt på golvet, lutade sig fram, mätte ljus och knäppte av en ruta. VF har varit vänliga och låtit mig ta del av dessa.

Jimi Hendrix i Mariebergsskogen 1968. Foto:VF-arkiv